Ja nu försöker höstblommorna att blomma i detta väder...regn blandat med blåst och nedfallande löv...
Ett riktigt äckelväders positiva sidor är att jag sitter inne en stund och njuter av ett nytt inlägg...
Lilla tösen är konstaterat med halsfluss men hon har gått mod och dricker medicinen snällt...Igår när vi var på vårdcentralen var det bara en säkerhetskoll eftersom hon nyss varit "höstsjuk"...Och när de hittade halsflussen blev jag ganska överraskad...Alla de tre större barnen har aldrig tidigare konstaterats med halsfluss fastän smärtan varit ordentlig och vi varit på vårdcentralen åtskilliga gånger. Men lilltösen hade bara "lite" ont i halsen med feber och fick beskedet halsfluss. Så kan det gå ibland, man är ju tacksam för att det inte är värre...
Denna bild togs nyss för att visa hur mörkt allt är utomhus idag. När det väntas gäster bruker jag tända lyktorna för att pigga upp lite
Visst får man lite lust att smeka??? Så mjuk och fluffig...har inte tänkt på det tidigare...
Kräftskiva är ju också en höstsysselsättning. Och då är ju naturligvis Pinglan med...Med sex vuxna och sex barn och ungdomar blev det tidvis trångt men det är ju precis som det ska vara. Ungdomarna fick sova i tält på gräsmattan utanför hästhagen och gästande vuxna kvarterades in in grillkåtan och ladugården...
Nu ska jag försöka mig på att laga höstgryta av renköttet maken fick med sig från Finland i somras. Han och äldste sonen var på begraving, så de passade på att övningsköra hela vägen till norra Finland. Med sig hem hade de både det ena och det andra så det blir lite matlagningsexperiment...
Ha en bra vecka och var rädda om er därute...
Kram
Christina
Äntligen blommar höstanemonen. En hel sommars väntan är över. Först blir man lycklig över att den har överlevt vintern och dessutom tycks ha spridit sig något. Se hur luden denna knopp är...
Sen under själva sommaren händer ingen alls med anemonerna, det växer bara grönt... De hamnar nästan lite i skymundan..
Knopparna blev större och större. Då gick höstanemonen in i väntans tider, för sen stod det still igen. Knopparna väntade på den perfekta morgonen då de ville öppna sig...
Och just nu ville de möta solen...efter allt åskande, regnande och blåsande. Belöningen är underbar efter en hel sommars längtan...smiter ut till rabatten i tid och otid bara för att få en titt till...Ha nu en skön vecka och tack för att du tittade förbi...Vi syns igen, Christina
