
Äntligen blommar höstanemonen. En hel sommars väntan är över. Först blir man lycklig över att den har överlevt vintern och dessutom tycks ha spridit sig något. Se hur luden denna knopp är...

Sen under själva sommaren händer ingen alls med anemonerna, det växer bara grönt... De hamnar nästan lite i skymundan..
Efterhand växer lite stänglar upp men de är ju minimala...

Knopparna blev större och större. Då gick höstanemonen in i väntans tider, för sen stod det still igen. Knopparna väntade på den perfekta morgonen då de ville öppna sig...

Och just nu ville de möta solen...efter allt åskande, regnande och blåsande. Belöningen är underbar efter en hel sommars längtan...smiter ut till rabatten i tid och otid bara för att få en titt till...Ha nu en skön vecka och tack för att du tittade förbi...Vi syns igen, Christina
Visst är den jättefin! Köpte en vit höstanemon härom dagen som inte kommit i jorden än för allt regnande.
SvaraRaderakram /Mia
Ja den är verkligen fin. Önskar att min ville sprida sig lite mer, också vill jag ha en vit!
SvaraRaderaKram
Mnie już przekwitły :-(. Pozdrawiam
SvaraRadera