Skolavslutningar är ett helt kapitel för sig. Det börjar med att man som mamma ber om en semesterdag första dagen efter sommarsemestern....Det är hård konkurrens om semesterdagar inför skolavslutningar. I mitt fall handlar det om en heldag....Det duger inte att komma två månader iförväg...Nåja året går sin gilla gång och på våren görs all planering. Eftersom vi har fyra barn, kommer engagemang i föräldraföreningar som ett brev på posten. Här finns många engagerade människor, som i olika perioder vill hjälpa till att sätta guldkant på tillvaron för barnen. Det mesta kan ju planeras men en sak är omöjligt att själv bestämma och det är ju givetvis vädret. Då är det bra att ha kontakter med högre makter...I vår föräldraförening bokar vi numera in åtminstånde uppehållsväder till skolavslutningar eller vid andra aktiviteter. Det skrivs till och med in i protokollen och det har faktiskt fungerat det tre senaste åren....I år gick det alltså vägen igen, fastän det var lovat äckelväder hela helgen. Då blir man lite salig....
Fast i år höll det på att gå galet...Morgonen hade flutit på så bra och när vi skulle åka ville inte min bil starta. Den ville helt enkelt inte. Orolig? Arg? Hysterisk? Våldsam? Javisst, allt i nämnd ordning men det fungerar...Försöker starta igen, slår på ratten och säger fula ord, ringer maken på arbetet som ber mig ringen igen när jag är lugn, öppnar motorhuven, dänger näven i något därinne och med kraft smäller igen huven, sparkar på framskärmen och däcket....fortfarande med fula ord, sätter mig i bilen och startar den.....Jadå, vi hann med fortfarande god marginal
Småttningarna hade sin avslutning på orten med tågande till kyrkan, där det bjöds på lite sång och framträdande, för att avslutas med fika och samvaro i bygdens vackra lokal. Själv längtar vi båda tills semestern i mitten av juli och under tiden får barnen gå på fritids så det blir fortfarande tidiga mornar för småttingarna.
De stora barnen hade sin avslutning i kommunens högstadie skola -Altorpskolan i Herrljunga. Efter niornas utstorming väntade fräcka traktorer med vagnar som skulle transporteran eleverna runt i Herrljunga. Det var en mäktig syn att se alla ekipage glidandes på huvudgatan...
Som tur är verkar alla rosor ha klarat sig genom vintern. Fick klippa ned alla ordentligt men nu är alla på gång igen. Här är det lilla minirosarium som vi själva byggde upp för några år sedan. Här syns inte rosorna eftersom de fortfarande är små men om några veckor är säkert bilden annorlunda...
Nu kan man ju sitta på trappen och ta kaffet au naturelle. Utsikten är ljuvlig för man ser allt det gröna och växtligheten samt hästarna och den nymålade grillkåtan....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar